LEONBERGER
Runt år
1830 köpte Heinrich Essig i Leonberg, Tyskland, en S:t
Bernhard som han lät para med sin svart vita newfoundlandstik.
Resultatet blev en kull brokiga valpar som sedan blev grunden
för vår ras leonberger.
Efter ytterligare blandning med pyreneisk bergshund kunde
en leonberger vara mellan 60-80 cm i mankhöjd, den kunde
vara vit eller silverfärgad med svartmask. Man kunde
även hitta svartvita och vit-svart-röda. Slutligen
blev det allt fler hundar som var rödbruna eller lejongula
med svart mask.
|
Cevitas
Flipper |
|
I
slutet av 1800-talet blev rasen en inneras bland de välbärgade människorna och en tidning i München skrev:
”Utställningens
vackraste hund var gulbrun med svarta schatteringar,
den såg
ut som ett lejon, så praktfull och elegant.” Rasen
hölls mest
som gårdshund för dess goda
egenskaper som vakt och draghund.
Inom samma tid skrevs rasstandarden
och rasen räknas som renrasig.
Under världskrigen höll rasen på att dö
ut, ingen kunde
föda upp
en så stor hund när
de knappt klarade sig själva. Rasen blandades
då
med sina grunder och antalet ökade sakta men säkert.
Den första
leonbergern som kom till Sverige, kom till
G. Kastman i Nääs
1885. Uppgången för den svenska leonbergern
började
i och med den första kullen, den föds 1979.
Utvecklingen
har varit bra och våra hundar håller god internationell
klass.
En leonberger
är en trevlig familjehund som utan problem kan tas med
överallt. Rasen skall varken vara aggressiv eller skygg
och har en utpräglad barn-vänlighet.
En leonberger är självsäker och har måttligt
temperament, god inlärningsförmåga och är
uppmärksam, är även opåverkad av ljud.
Rasen kan uppfattas som pratsam då de blir överförtjusta
när husse och matte kommer hem. De kan gärna sova
bort dagen men är gärna med om det händer något
roligt.
I Tyskland
är leonberger klassad som bruksras och tävlar i
alla discipliner, även skydd. Här i Sverige tävlar
ett flertal framgångsrikt och några har tjänstehundscertifikat.
Leonberger lever gärna livet i vatten och arbetar då
gärna med vattenarbete.
Hur ser
då en leonberger ut?
”I enlighet med sitt ursprungliga användningsområde
skall leonbergern vara mycket stor, kraftig och muskulös
men samtidigt en elegant hund. Rasen kännetecknas av
en harmonisk kroppsbyggnad och ett självmedvetet och
lugnt men samtidigt livligt sätt. I synnerhet hanhunden
skall vara imponerande och kraftfullt.” ur rasstandarden.
|